Prisvärd kollektivtrafik för alla.

Öppet brev till Västtrafik och västra Götalandsregionen samt Göteborgs stad.
English version below!

Hej!
Vi Göteborgare, vi har ett problem.
Låt oss berätta.
Vi Göteborgare är de som bor här. Vi är de som pluggar här, som jobbar här. Vi är de som måste röra sig här. Och det blir ganska svårt, att röra sig, ibland. Nu är det nämligen så, att vi inte alla har råd med att betala för kollektivtrafiken. Men ni vet detta, ni vet att det sättet som biljettsystemet fungerar är orättvist. Ni har förmodligen hört allt det här innan; Att betala 36kr för 90 minuter även om man bara åker några stationer är snarare obegripligt, att studenter måste betala fullt pris till enkelbiljett är ogrundad, att mer än 800kr i månaden bara att åka till jobbet redan tar bort en stor del av de pengarna man sedan tjänar på jobbet efter man har åkt till det.
Och vi menar inte de personer som får månadslön vilken tillåter dem att betala priset enkelt. Vi menar oss Göteborgare som jobbar 2,3,4 jobb att kunna betala för andrahands hyreskontraktet. Vi menar oss Göteborgare som inte har tillräckligt köpoäng att kunna bo i ett hyresrätt. Vi menar oss, som jobbar under helgen för mindre än 130 kr/timme. Vi menar oss som har barn, oss som har sjuka föräldrar hemma, oss som verkligen inte har råd med biljettpriserna. Hör vi inte också hemma här? Vi alla, som betalar skatt, och vi alla som måste röra oss?
Förstår ni nu, att det är inte för att vi vill inte betala? Vi sannerligen kan inte det.
Göteborg, du är en stad som skriver hållbarhet stort. En stad i ett land, Sverige, som skriver feminismen stort. Ibland känns det som de orden inte har någon mening längre. Inte någon praktiskt mening åtminstone. För hållbarhet är inte bara kollektivtrafiken. Hållbarhet är prisvärd kollektivtrafik. Dessutom finns det statistiken som visar att de som åker mest kollektivtrafik är kvinnor. Det är i spårvagnen många kvinnor känner sig tryggast. Och om vi tog detta med feminismen och med hållbarheten seriöst, skulle vi inte bygga kollektivtrafiken att den möta de utmaningarna?

”Göteborg utvecklas, växer och förändras snabbt. Vi står mitt i den största och mest omfattande stadsutvecklingen i modern tid” står på webbsidan ”Göteborg växer”.
Vi Göteborgare, vi som bor här ser allt vilket händer i staden, alla de nya byggnaden som dyker upp omkring oss. Alla de pengar som spenderas; på den nya masthuggskajen, på det stora karlatornet, på hoteller, kontoren …
Alltså varför inte på oss en gång? vår kollektivtrafik, vår Göteborg som vi rör oss i, som vi jobbar i, som vi pluggar i som vi har vänner i och som vi har drömmar i.
Vi fortfarande föreställer oss ett hem, och detta hem har hållbara, rättvisa och prisvärda biljettpriser.

English version:

Open letter:

We, Gothenburgers have a problem. We who live, study and work here, we who have to move in this city.
The problem is, that not all of us can afford to pay for public transport. But you know this, you know the way the ticketing system works is unfair. You've probably heard all of this before; Paying SEK 36 for 90 minutes even if you only ride a few stops is rather unfair, that students have to pay the full price for a single ticket is unjust, that one needs to pay more than 800SEK to go to work and back, already takes away a large part of the money you then earn at work after you arrived at it.
And we don't mean the people who get a monthly salary which allows them to pay the price easily. We mean Gothenburgers who work 2,3,4 jobs to be able to pay for asecond-hand lease. Because they don’t have enough queue points to be able to live in a first-hand rental property. We mean us, who work during the weekend for less than 130 SEK/hour. We mean those of us who have children, those of us who have sick parents at home, those of us who really can't afford the ticket prices. Don't we also belong here? All of us, who pay taxes, and all of us who have to move?
Do you understand now that it's not because we don't want to pay? We really can't.
Gothenburg, you are a city that likes to write the sustainability in caps. A city in a country, Sweden, that portrays itself as feminist. Sometimes it feels like those words have no meaning anymore, not any practical implications at least. Sustainability is not just public transport. Sustainability is affordable public transport. In addition, there are statistics which show that the people who use public transport the most are women. It is in the tram that many women feel safest. And if we took this thing with feminism and sustainability seriously, can’t we build public transport to meet those challenges? We Gothenburgers, we who live here see everything that happens in the city, all the new buildings that appear around us. All the money spent; in the new “Masthuggskajen”, in the large “Karlatornet”, in hotels, offices...
So why not in us for once?