De närmaste boende vill bevara vår boendemiljö och protesterar härmed tillsammans emot tillståndsansökan för bergstäkt och deponi för schaktmassor inom Kärrsgärde 1:10, 1:7, Huvdaby 1:19, Bugärde 1:2, Lillhult 1:2 och Fäxhult 1:2 i Härryda kommun. Samt dess planerade utökning. Vi vill med detta tydligt framföra vår gemensamma kritik och visa den totala negativa påverkan som vi alla boende här kommer att utsättas för. • Våra bostäder kommer att påverkas negativt (skador och sättningar på husen och våra brunnar, nersmutsning av husen och trädgårdarna och värdet på fastigheterna kommer att gå ner väsentligt) • Vår hälsa kommer att påverkas negativt (buller, stendamm, vattenproblem m.m.) Konstant knackande av stenkross ger dagligt buller (de personer och djur som utsätts för detta kan få hörselnedsättningar, tinnitus, ökad stress, förhöjt blodtryck och ökad hjärtfrekvens, trötthet). Vi anser att sökanden inte i tillräcklig omfattning tagit ställning till de risker för olägenhet för människors och djurs hälsa som verksamheten innebär. Stendammet är också farligt(C-klassat och hälsovådligt). Och verksamheten kan inte lita sig till att väderförhållandena alltid är i deras favör. Vinden blåser inte alltid bara åt ett håll och det regnar inte varje dag. Om grundvattennivån måste sänkas (av någon orsak) kan det påverka omgivande brunnar. Vi alla har egenborrade brunnar i dessa områden. • Det blir en påverkan på grund- och ytvatten. Vilket kan ge oss sinade brunnar. Vi behöver vårt vatten. Vi anser att sökanden måste ta ställning till hur en sänkning av grundvattenytan i kombination med generellt alltmer sjunkande grundvattennivåer påverkar enskilda dricksvattentäkter. Grundvattenbalansen kan även påverkas och spridning av föroreningar kan ske, finns garantier för detta? Om ifall skador uppkommer på våra dricksvattenbrunnar kommer då de sökande ordna med ersättningsvatten samt restaurering av brunnar? • Vi och våra barn kommer få farligare väg till och från arbete, skola, aktiviteter. Redan idag är vägen livsfarlig med den överfulla R40, de stora fordonen på Härrydavägen, ingen gång och cykelbana på Härrydavägen, för hög hastighet och för stora fordon, ökad trafik i och med att andra väljer Härrydavägen. • Naturen blir påverkad negativt (djur och växtlighet påverkas av buller, damm och vattenpåverkan) Naturskyddsföreningen är negativt inställd till detta. • Vi får en förändrad natur och landskapsbild. Det finns en anledning till varför vi bor här och vi älskar naturen, skogen, djuren och stillheten med den. • Naturreservat i närheten. Vi har ett naturreservat i närheten där det finns växt och djurarter som under de senaste årtiondena blivit allt färre. Med en deponi och täkt som närmaste granne kan dessa arter försvinna helt. • Miljöpåverkan och dess garantier? Vi anser att sökanden inte kan garantera att avfallet inte är giftigt. Små mängder av föroreningar över lång tid är farligt. Självklart är ”avfall ifrån Göteborg” förorenad när den legat under en storstad i flera hundra år. Vi pratar kemikalier, oljor, tungmetaller, organiska gifter och annat som samlats under årens lopp och som kommer att läggas i VÅR närmiljö. Och förorena VÅR natur och VÅRT vatten. • Våra bilar blir förstörda (stenskott på glas och lack, damm, lermassor vid infarterna) • Kommunen vill bevara den bebyggda miljön och miljökvaliteten i kommunen. Och dessa planerade deponier och täkter kommer med största sannolikhet att påverka just miljön. • Området ligger INTE inom bullerzonen och närheten till allt gör att våra bostadsområden är attraktiva och tänkbara för att bygga fler bostäder. Med denna verksamhet som granne i 30 år så blir det tvärt om. Det är vi inte intresserade av. Kommunen borde vara intresserade av sina kommuninvånares trivsel och miljö. Att visa Länsstyrelsen att Aleslätten, Rya och Dala är tänkbara utvecklingsområden för byggnation (i kommande Översiktsplan) kan hjälpa oss att stoppa detta vansinne. Den totala miljöpåverkan för oss boende kommer att bli väldigt påfrestande. Den är redan idag för stor enligt många av oss. I och med ovanstående punkter motsätter vi oss å det kraftigaste att Länsstyrelsen och Härryda Kommun beviljar Samgräv Recycling AB och Skanska AB´s tillstånd att bedriva nämnda ovan verksamhet i Härryda kommun.

Mitt i klimatkrisen kan vi inte prioritera profiljakt, som är ute efter PEAB istället för olika omställningsprojekt. Det finns krafter som kan driva en ekologisk stadsodling och gynna klimat frågan på olika sätt.

Att flytta akutambulansen från Mariestad till Skövde gör att invånarna i Mariestads kommun kommer att få vänta i 15-20 minuter innan akutambulansen kommer fram till Mariestad vid en utryckning. Mycket kan hända med en patient som behöver akut vård och får vänta i 15-20 minuter innan hjälpen kommer fram. Det blir heller ingen jämlik vård om förslaget genomförs.

Crossroads är en råd-och stödverksamhet för utsatta EU-medborgare och tredjelandsmedborgare som har uppehållstillstånd i ett annat EU-land och som lever i fattigdom och hemlöshet i Uppsala. Verksamheten har som mål att motverka socialt utanförskap, stärka varje människa och fungera som en länk till myndigheter. Här erbjuds bland annat frukost, möjlighet att duscha och tvätta, tolk, myndighetskontakter, stöd och hjälp i att söka arbete och få kontakt med läkare eller tandläkare vid behov. Crossroads drivs av Uppsala Stadsmission med verksamhetsstöd av Uppsala kommun och är en mycket viktig länk för människor som behöver hjälp med att hitta in i det svenska samhället istället för att leva i utanförskap. Men nu har Uppsala kommun beslutat att dra in stödet till verksamheten, vilket innebär att Crossroads står inför nedläggning i slutet av oktober, trots att behovet av stöd fortfarande är stort. “Att sluta stödja verksamheter som Crossroads är att dra bort det sista stolsbenet för utsatta människor som vill skapa en förändring i sina liv. Risken för svartarbete, tiggeri och i värsta fall kriminalitet och prostitution ökar”, säger Kristina Göranzon föreståndare på Crossroads i ett pressmeddelande. (UNT 01.10.18) Skriv under uppropet och kräv att Uppsala kommun fortsätter att stödja Crossroads verksamhet. Tack för din hjälp!

I flera kommuner i Sverige byggs nu boenden för barn med funktionshinder. Det eftersom barnen har förlorat rätten till assistans och deras föräldrar inte orkar med den dygnet-runt-hjälp som ofta krävs. Över hälften av kommunerna har nu svårt att hjälpa alla som inte längre får personlig assistans, visar en kartläggning som SVT Nyheter gjort. Detta är en direkt följd av neddragningarna som Försäkringskassan genomfört efter att ha mottagit regleringsbrev från regeringen gällande assistansersättningen. Dessa boende kan under inga som helst omständigheter få bli verklighet. Dessa barn har rätt till sina föräldrar.

Gör Blodstensskogen till ett naturreservat! Blodstensskogen i Eriksberg, Uppsala, hotas av byggplaner. Kommunen planerar att låta bygga höga våningshus och bilväg där vi idag har den fantastiska Blodstensskogen, en skyddsvärd skog med rödlistade arter och höga naturvärden. Den 19 december 2018 fattade Plan- och Byggnadsnämnden beslut om att anta detaljplanen som hotar Blodstensskogen. Tillsammans med många enskilda och flera organisationer överklagade nätverket Rädda Eriksbergs skogar beslutet till Mark- och miljödomstolen. Vi fortsätter att samla in namn för att även om domstolen upphäver detaljplanen så är det möjligt att beslutet återigen hamnar hos kommunen. Nätverket Rädda Eriksbergs skogar kräver att skogarna på båda sidor om Blodstensvägen görs till en del av Stadsskogens naturreservat. Den unika tallskogen är över tvåhundra år gammal och är idag blandad med 100-åriga granar och lövträd. I skogen finns det, trots områdets begränsade storlek, många fridlysta och rödlistade arter samt andra signal- och naturvårdsarter. Det är insekter som reliktbock, granbarkgnagare och myskbock, fåglar som spillkråka och tofsmes och svampar som tallticka, prakttagging, vintertagging, och hårig jordstjärna. Tre arter av fladdermöss, däribland den sällsynta fransfladdermusen, använder skogen som jaktmark och spridningsstråk. Skogen är en viktig spridningskorridor mellan naturreservaten Stadsskogen och Hågadalen-Nåsten. Endast en mindre del av den gröna korridor som finns idag är sedan tidigare skyddad som naturreservat. Skövlandet av skogarna på båda sidorna om Blodstensvägen skulle sannolikt innebära en påtagligt ökad utsatthet för djur- och naturlivet i naturreservatet Stadsskogen, som redan nu är till stor del omgett av bebyggelse. Tallarna i Blodstensskogen är särskilt speciella, de gamla tallar är så stora att det inte går att nu runt med armarna! Förutom att de är värdar åt mängder av olika svampar, växter, insekter och fåglar så har de gamla tallarna högt värde i sig. Även om det finns andra områden i Uppsala med gamla tallar, så är Blodstensskogens tallar betydelsefulla dels som spridningsstråk för de hotade arter som är beroende av gamla tallar och dels för att skogen har en jämn fördelning av äldre och yngre tallar, vilket säkrar de sårbara arternas överlevnad i framtiden. Skogen används av många människor varje dag. Bland annat leker barn från tre förskolor i skogarna, och den används också av skolbarnen på Hågadalsskolan. Att skogen är insprängd i stadsdelen Eriksberg ger unika möjligheter att komma ut i riktig skogsmiljö utan ansträngning för en stor del av stadsdelens invånare. Barnfamiljer, äldre, sjuka och barn kan gå ut genom dörren och rakt in i denna fantastiska skog! Den sortens lättillgängliga närnatur är ovärderlig för folkhälsan, både för rörelse och avkoppling. /Rädda Eriksbergs skogar

Vi är många som under vinterhalvåret mår väldigt dåligt psykiskt, blir deprimerade och får ljusbrist, på grund av mörkret. Vid omställningen till vintertid blir dagarna olidliga med mörkret så tidigt på eftermiddagarna. Vintertid går man till arbetet i mörker och hem från arbetet i mörker. Men bibehållen sommartid motverkar man (en del av) detta. De flesta människor mår bra av att få dagsljus efter arbetet, en del av oss väldigt mycket. Medan ljus på morgonen har väldigt liten betydelse. Olika tider infördes av ekonomiska skäl för att gynna energiförsörjningen. Att ha sommartid året om hade säkert också haft ekonomisks vinster när människor mår bättre under vinterhalvåret tack vare mer dagsljus man kan motverka sjukskrivningar och effektivisera och få ut mer produktivitet. (Detta har såklart bara påverkan och betydelse för dem som bor så långt söderut i Sverige att dagen är så lång under vinterhalvåret att man kan ha nytta av att ljuset finns senare på dagen.)

I Sölvesborg finns en av Sveriges vackrast belägna badanläggning och den har allmänheten inte fått använda sedan 2016. Politikerna och ledningen för Valjevikens simhall kom inte överens om något avtal och enligt kommunalrådet Helén Björklund togs beslutet med hänsyn till kommunens ekonomi och att det var enkelt att ta sig till näraliggande simhallar. Det är inte rimligt att hänvisa kommuninvånarna till näraliggande kommuner. Alla har inte tillgång till bil och för många äldre är det för krångligt och tar för mycket tid att åka tåg/buss. Sölvesborgs kommun behöver en mötesplats för barn, ungdomar, vuxna, pensionärer och nyanlända. Två av tre barn är för mycket stillasittande idag och behöver röra på sig mycket mer. Vuxna och äldre mår bra av att motionera och simning är ett utmärkt sätt som passar de flesta. En simhall i kommunen är en investering i kommuninvånarna och enormt viktigt ur friskvårdssynpunkt. Ska vi dessutom försöka få människor att flytta till vår kommun så är det ytterligare en anledning till att ge oss tillbaka vårt badhus.

14 års fängelse. Det kan straffet bli för en kvinna som genomför, eller försöker genomföra, en abort på Irland. Vi vet att strikta abortlagar inte förhindrar aborter. Tvärtom gör lagarna istället att kvinnor på farliga och illegala sätt försöker avbryta sin graviditet. Över 5 000 irländska kvinnor beräknas årligen resa utomlands för att kunna genomföra en abort på ett sätt som inte riskerar deras egen hälsa eller att de sätts i fängelse. Inte ens våldtagna kvinnor eller de som blivit utsatta för incest har rätt att utföra en abort på Irland. Men i slutet av maj kan landet förhoppningsvis blicka mot en ljusare framtid. Då ska de folkomrösta om att upphäva grundlagens åttonde tillägg: det som likställer mammans liv med ett ofött fosters. I Polen råder också stränga abortlagar. Och liksom Irland ska Polen också snart besluta om förändringar i aborträtten. Men medan Irland ska rösta om en mer human aborträtt ska Polen rösta om att begränsa aborträtten ytterligare. Restriktionerna rör dessutom inte bara aborträtten, utan också tillgång till preventivmedel och sexualundervisning i skolan. Ironiskt nog åkte svenska kvinnor till Polen för att kunna utföra aborter, innan fri abort infördes i Sverige 1975. Numera är det tvärtom, och det visar hur bräcklig aborträtten är. De inskränkningar på aborträtten som gjorts i Europa de senaste åren bevisar att det är en rättighet som aldrig ska tas för given! Det som händer irländska och polska kvinnor angår även oss i Sverige! Att stå upp för kvinnors rättigheter ger resultat. Förra gången Polen försökte begränsa aborträtten togs förslaget tillbaka efter att svartklädda kvinnor protesterat på gator runt om i landet. Rätten till den egna kroppen innebär att kvinnor inte ska bli utsatta för sexuella övergrepp, men också att kvinnor ska ha rätt till den abortvård de önskar. Tycker du att kvinnor ska ha den självklara rätten att bestämma över sina egna kroppar? Skriv under namninsamlingen och visa att du inte accepterar konservativa beslutsfattare som vill inskränka aborträtten. Namninsamlingen kommer överlämnas till Skiftets systerorganisationer i Polen och på Irland.

Välfärden är inte vilken fråga som helst, utan något som direkt påverkar allas våra liv. Välfärden är vår. Vi betalar skatt för att få en trygg och rättvis välfärd, men de senaste åren har vi sett att resurserna inte räcker till. Trots det tillåts privata företag fortsätta att plocka ut stora vinster. Det har inte blivit bättre för barn, gamla och sjuka, däremot mer ojämlikt. Pressen på de anställda ökar och allt färre söker sig till välfärdsyrkena. Krisrapporterna avlöser varandra men en majoritet av politikerna lyssnar hellre på välfärdsbolagens lobbyister än på oss medborgare. Enligt SOM-institutet vid Göteborgs universitet vill en majoritet av väljarna, även allians- och SD-väljarna, inte tillåta vinstutdelning i välfärden. En majoritet vill samtidigt ha valfrihet – men utan vinstintresse. Medborgarna vill hellre se idéburna organisationer som alternativ till välfärd i offentlig regi. Inför valet saknas ett politiskt förslag om att helt ta bort de vinstdrivna företagen från välfärden. Med andra ord - demokratin fungerar inte. Därför kräver vi en folkomröstning med frågan: JA eller NEJ till vinst i välfärden? https://www.svd.se/matning-valjarna-ar-mot-vinster-i-valfarden https://www.dagenssamhalle.se/debatt/valjare-och-politiker-langt-ifran-varandra-i-vinstfragan-17126 https://www.etc.se/debatt/lat-svenskarna-folkomrosta-om-vinst-i-valfarden Folkkampanjen för Gemensam Välfärd: https://www.facebook.com/valfardskampanjen/ Nätverket för Gemensam Välfärd: http://www.gemensamvalfard.se https://www.facebook.com/groups/91739057499/

Sverige är ett av de länder i EU som har högst mervärdesskatt på mensskydd. Du betalar 25 % moms för dina mensskydd. När du äter ute på restaurang betalar du 12% moms och om du tränar med en personlig tränare betalar du 6%. Det är saker du kan välja att göra - saker du kan unna dig. Mensskydd är inget du ibland väljer att köpa, mensskydd är inget du kan välja bort. Någonting som många (läs: icke-menstruerande) inte har förstått ännu: Mensskydd är en nödvändighet och alla menstruerande personer behöver tillgång till mensskydd. Den strukturella känslan av skam som finns kring mens är svår att få bort. Men vore det inte så mycket bättre att kunna köpa det där tampongpaketet - med eller utan skam - till ett rimligt pris? Alla ska kunna välja det mensskydd som de önskar utan att behöva tänka på vad det kostar. Det skulle vara en seger för den svenska mensrörelsen och en vinst för alla menstruerande personer. Alla ska ha råd och tillgång till mensskydd, oavsett inkomst. Läs också vår artikel på Aftonbladet Debatt: https://www.aftonbladet.se/debatt/a/QlmnVP/sluta-straffa-kvinnor--sank-tampongskatten Vill du vara med och påverka? Skriv under - nu!

1. HÖGKOSTNADSSKYDD Ett högkostnadsskydd på hur mycket en person ska behöva betala för tandvården under ett år bör införas. Ett sådant tak finns i dag för övriga sjukvården. En lämplig nivå på ett sådant tak skulle vara mellan 1 000 och 1 500 kronor per år. 2. UNDERSÖKNING VART ANNAT ÅR Varje person har rätt till en tandundersökning vartannat år för samma pris som ett besök hos vårdcentralen, cirka 120 kronor. Behöver man fler besök så får man betala fullpris upp till högkostnadsskyddet. 3. SOM EN VANLIG HÄLSOKONTROLL En tandundersökning fungerar som en vanlig hälsokontroll på vårdcentralen. Behöver man mer tandvård så remitteras man vidare som inom den vanliga sjukvården och all vård faller inom högkostnadsskyddet. 4. BILLIGARE Alex Rotfyllning* upptäcker på sitt tandläkarbesök att hon behöver en rensning och rotfyllning av en rotkanal. Detta kostar cirka 3 600 kronor hos Folktandvården. Tack vare högkostnadsskyddet så behöver hon bara betala mellan 1 000 till 1 500 kronor. 5. EXTRA BESÖK Kim Tandsten* behöver besöka sin tandläkare en gång per år för att ta bort tandsten. Det extra tandläkarbesöket kostar 475 kro-nor hos Folktandvården. Eftersom detta är mindre än högkostnads-skyddet måste Kim betala själv. Skriv under om du också tycker att tandvården behöver reformeras så att tandhälsa inte ska vara något bara för dem som har råd. * Alex Rotfyllning och Kim Tandsten är påhittade namn. [1] Länk till rapporten: https://skiftet.org/app/uploads/2018/07/Rapport_Tandv%C3%A5rd_WEBB.pdf --- Det här är en namninsamling som startades av Ketil Ervik, men som nu tagits över av Skiftet. Tack till Ketils engagemang över åren.