Livet har en källa som kretsar runt solen, vilket vi är biologiskt utvecklade ifrån. Celler som bygger upp allt levande vet ingen skillnad från naturligt eller artificiellt ljus, utan reagerar utifrån de lumen dem nås av. I dagsläget lyser mörkret med sin frånvaro vars konsekvenser blir allt mer tydligare. Jag har sett hur hela befolkningar anpassa sig med vilja och glädje för att lösa alla utmaningar och utstår nästan vad som helst för mänsklighetens hälsa, och folk tar ansvar för sina handlingar. Detta är dock desvärre en politisk fråga då regeringen sitter på strömbrytaren som måste slås av. Det är livsviktigt att så många som möjligt inser den fakta och uppmanar till handling, så allt levande kan få vila en natt, och stoppa det psykiska lidandet hos unga.

Viktigt för en levande landsbygd, många ungdomar bor här ute och kommer då inte kunna ta sig till skolorna inne i Norrköping längre.

Smedsgården består av två fina gamla hus i centrala Märsta på Sätunavägen 3 och Smedsgränd 1. De byggdes 1948 och har fungerat som arbetarbostäder med fyra lägenheter i varje. Sigtunahem har sedan många år bestämt att de skulle stamrenoveras (är dock i nuläget fullt funktionsdugliga) men vill nu helt plötsligt riva dessa charmiga, och för vår ort, historiskt viktiga hus. Allt för att göra plats för två höghus med 25-30 lägenheter i varje. Självklart med tillhörande parkering/garage. Nuvarande oas för diverse djur, bl.a räv, igelkott, fladdermöss, ekorrar, harar och duvhök kommer försvinna. Med mer trafik och bebyggelse krymper deras livsutrymme avsevärt och Märsta`s kulturhistoriska industriella arv går i graven. Varför måste det rivas och byggas nytt i ett redan välfungerande, naturskönt och tryggt område? Smedsgården är bland det sista som finns kvar av gamla Märsta och bör bevaras!

Vi ber alla som vill bevara Fågelviksspåret bilfritt och så naturnära som möjligt att skriva på detta upprop för att få beslutsfattarna att förstå vilken härlig naturtillgång Fågelviksspåret är.

För att vi ska ha en stad där så många som möjligt kan gå eller cykla till skolan så är säkerheten A och O. Övergångsställen är absolut minimum för att trygga skolvägen.

I Källbyområdets östra delar finns promenadstråk, odlings- och koloniområden som bidrar till välmående för boende och besökare. I området finns det uppvuxna träd och grönska som minskar exponering av skadliga ämnen och höjer kvaliteten i luften vi andas. Grönområdet ger insekter och djur ett naturligt habitat och förutsättning för pollinering. Gröna ytor behövs för att ta hand om extrema skyfall och förhindra översvämningar. Alltmer blir vi också varse om betydelsen av stadsnära markytor med möjlighet till odling. I Lund startade kolonirörelsen 1905 och är en del av kommunens historiska kulturarv. Byggnadsnämnden i Lunds kommun har tillsammans med fastighetsbolag långtgående planer på att exploatera dessa gröna ytor på Klostergården för att bygga ett Nationellt Centrum för Idrott & Folkhälsa, bostäder, lokaler, parkeringar, bussgata, gator, skola, förskola mm. Den här namninsamlingen har vi startat för att få Lunds politiker att tänka om. De behöver förstå att vi är många som anser att det klokaste för kommunen är att bevara Källbyområdets gröna ytor, befintliga odlings- och koloniområden och i stället exploatera redan hårdgjorda ytor!

Mindre järnväg betyder mer bilar och lastbilar genom våra byar och mer luftföroreningar. Det betyder även att viktig infrastruktur i vår landsbygd försvinner och kommer inte tillbaka. Folk flyttar tillslut till större städer, då hela samhället dör ut. Vi vill istället att HNJ-banan ska rustas upp, byggas ut till dubbelspårig, elektrifieras, att det blir oftare och bättre turer samt att det ska vara lättare att frakta gods. Tåget tillåter dessutom att man lättare kan ta med cykel, barnvagn eller rullstol på tåg. Att investera i järnvägen blir även en landsbygdsutveckling åtgärd, då många personer kan bo kvar och många industrier kan utvecklas och skapa nya arbetstillfällen. Tåget är också säkrare än buss och bil. Tåget kan dessutom göra en resa mycket snabbare än buss och gör att kollektivtrafiken som helhet blir starkare. Människor utan bil och/eller körkort (barn, unga, äldre) kan pendla eller sköta olika ärenden på ett tillförlitlig och miljövänligt sätt. Tåget är helt enkelt bättre, billigare och renare!

För att göra det tryggare för barnen att lära gå till återvinningsstationen! Riktig förändring sker när vanligt folk som du och jag kommer samma och står tillsammans för att förändra till det bättre!

Stoppa nedläggningen! Låt Krogen och bygden leva! Skriv på detta upprop! Fritids- och fastboende på Väddö. Lars Nylin, Lena Gidlöf, Robert och Yvonne Sjöblom, Lena Svenonius och Jan Axel Uddenfeldt.

När riksdagen 2010 fattade beslut om en avreglering av järnvägsunderhållet såg man framför sig att en effektiv marknad skulle växa fram. Tolv år senare lider marknaden av betydande brister (få aktörer, få anbud och snedvridna incitament) vilket genererar en lägre kvalitet på drift- och trafiksäkerhet än väntat i relation till de medel som finns anslagna till järnvägsunderhåll. Det finns idag ingen aktör med koll på järnvägen. Förseningar inom järnvägstrafiken kostar enligt Trafikverket samhället 5 miljarder kronor per år. En betydande del av förseningarna beror på fel i järnvägsanläggningen. Sättet att organisera det dagliga och löpande underhållet bidrar inte till att lösa problemet. Risken för driftstopp ökar. Varken resenärer eller gods till industrin och handeln kommer fram i tid. Utan en fungerande järnväg sinkas den gröna omställningen. Att Seko ska verka för att samla banor och banunderhåll, fordonsunderhåll samt trafik under statlig regi, beslutades på Sekos kongress i oktober 2021. Vill du också att tågen ska gå i tid, minska risken för olyckor och påskynda den gröna omställningen? Då kan du göra skillnad genom att skriva under namninsamlingen.

Inrikes transporter står för cirka en tredjedel av Sveriges utsläpp av växthusgaser. Ska vi mildra klimatkrisen krävs en fossilfri fordonsflotta.

Regeringens förslag till ett elprisstöd i samband med de skenande elpriserna vi sett under hösten och vintern kommer att innebära att endast de som har en månadskonsumtion på över 2000 kWh blir berättigade ett bidrag på 2000 kronor i månaden under en tremånadersperiod årligen, en summa som inte på långa vägar ens täcker de extra kostnader som ett hushåll boendes i en mindre lägenhet drabbats av till följd av vinterns elprischock. Att gränsen för att berättigas ett månatligt bidrag på 2000 kr ligger på denna nivå innebär samtidigt att i praktiken enbart villaägare kommer att kunna ta del av ett sådant bidrag, medan bidraget för hyresgäster eller bostadsrättsägare blir avsevärt lägre om inte icke-existerande. Låginkomsttagare, sjuka, pensionärer, ungdomar och studenter får med andra ord obetydlig hjälp, trots att deras elräkningar äter upp en lika stor, om inte större, andel av inkomsten. Man sparkar alltså i vanlig ordning främst på de som redan ligger. SE4, det elområde som innefattar de sydligaste delarna av Sverige, är värst drabbat av elprischocken. Elektriciteten produceras till största delen i norra Sverige, och överföringen till södra Sverige är ineffektiv. Detta i kombination med andra faktorer såsom en tidig och kall vinter samt att älvarna i norra Sverige varit frusna under längre perioder än vanligt i vinter, vilket minskat den betydande vattenkraftsproduktionen, har lett till att elpriset i södra Sverige är högre än någonsin. Oavsett om man vill skylla denna kris på nedregleringen av den svenska kärnkraften, Sveriges samarbete med resten av den europeiska elmarknaden eller på vädret kvarstår det faktum att elpriset i SE4 i december 2021 var nästan 400% högre än samma månad året innan. Den senaste tiden har många debattartiklar och ledarsidor med förslag på hur man bör lösa de bakomliggande orsakerna till denna kris skrivits. Oavsett vilken strategi man i slutändan väljer har vinterns extrema elpriser redan skuldsatt många svenskar, och fortsätter göra betydande skada på folks ekonomi och levnadsstandard. Elpriserna är dock inte det enda som kommer att göra hål i hushållens plånböcker i en kris som denna. Den senaste tidens enorma höjningar av elpriserna får även mer långtgående och oroväckande konsekvenser, såsom att livsmedel blir dyrare. Enligt Livsmedelsföretagens konjunkturbrev för tredje kvartalet 2021 är indexvärdena för företagens kostnader på den högsta nivån de varit under de tolv år konjunkturmätningarna gjorts, något som de ökade elpriserna är en viktig anledning till. Till följd av detta kan konsumenterna “vänta sig tydligare prishöjningar senast i början av 2022”. Vissa livsmedel där produktionen främst finns i södra Sverige, såsom tomater där så mycket som 60% av den närodlade produktionen i landet sker utanför Trelleborg i Skåne, kommer att bli särskilt dyra. Trots att frågan om orsakerna bakom elkrisen också är en stor och betydande fråga behövs det således ett elprisstöd, ett rättvist sådant, nu. Regeringens förslag avser ett elprisstöd som kommer att gälla konsumenter i hela Sverige, utan att ta hänsyn till de enorma skillnaderna i elpriser mellan de olika elområdena. Huruvida ett hushåll blir bidragsberättigat eller inte kommer, som det ser ut än så länge, att bero endast på elförbrukningen och inte på den faktiska kostnaden för elförbrukningen. Detta medför att regeringens stöd blir oerhört skevt fördelat, där hushåll som förbrukar lika mycket elektricitet får samma storlek på sina bidrag trots stora skillnader i deras elräkningar. I skrivande stund, den 18:e januari 2022, är spotpriset på el i SE4 över 730% högre än i norra Sverige (SE1 och SE2). Ovanpå detta tillhör näst intill alla kommuner där hushållskunderna har reducerad energiskatt (samtliga kommuner i Norrbottens, Västerbottens och Jämtlands län samt ett antal andra kommuner), vilket medför en lägre total elkostnad, SE1 eller SE2. Läget i södra Sverige är nu mycket allvarligt. De sydliga delarna av landet har drabbats oproportionerligt hårt av den nuvarande elkrisen. Således är det hushållen i dessa områden som borde kompenseras mest. Allt detta sker samtidigt som energiskatten inklusive moms för närvarande uppgår till 0,45 öre per kWh för de allra flesta konsumenterna i Sverige. Energiskatten för påföljande år bestäms varje år i november, och har tredubblats sedan 1996. För den typiska svenska elkonsumenten innebär detta att ungefär hälften av elräkningen idag går till staten. Enbart under 2021 kan detta resultera i drygt tjugo miljarder kronor som staten tjänar på de skyhöga elpriserna. Endast sex miljarder av dessa kommer användas som ett elprisstöd åt hushållen. Det finns med andra ord mycket goda förutsättningar att besluta om ett nytt elprisstöd som inte bara är rättvist fördelat utan även har en rättvis storlek. Källor: Elbruk. 2022. Spotpriser för elområde SE4 - Malmö. https://www.elbruk.se/timpriser-se4-malmo (Hämtad 2022-01-18). Finansdepartementet, Infrastrukturdepartementet. (2022). Sex miljarder i elpriskompensation till hushållen [pressmeddelande]. 12 januari. https://www.regeringen.se/pressmeddelanden/2022/01/sex-miljarder-i-elpriskompensation-till-hushallen/ (Hämtad 2022-01-18). Energimarknadsbyrån. 2021. Höjd energiskatt från 1 januari 2021. (https://www.energimarknadsbyran.se/nyheter/nyhetsarkiv/2020/hojd-energiskatt-fran-1-januari-2021/ (Hämtad 2022-01-20). Jönsson Silfversparre, Cecilia. 2021. Tomatodlarens elnota har dubblerats – till två miljoner i månaden. SVT Nyheter. 29 oktober. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/tomatodlarens-elnota-tva-miljoner-kronor-i-manaden (Hämtad 2022-01-20). Livsmedelsföretagen. 2021. Konjunkturbrev. https://www.livsmedelsforetagen.se/app/uploads/2021/11/livsmedelsfoxxretagen-konjunkturbrev-q3-2021.pdf (Hämtad 2022-01-20). Söderlund, Ola. 2022. Analys: Staten stor vinnare på höga elpriser. Dagens PS. 13 januari. https://www.dagensps.se/privatekonomi/bostad/analys-staten-stor-vinnare-pa-hoga-elpriser/ (Hämtad 2022-01-20).