Vi behöver få politikerna att agera i klimatkrisen.

Inspirerade av diskussioner om en Green New Deal, eller en grön ny giv, i USA påbörjade EU arbetet med en grön ny giv under coronapandemin. Som en del av EU:s nya gröna giv satsar man på att styra investeringar mot hållbara mål. Ett medel för detta är den så kallade gröna taxonomin, som är en form av klassificering i syfte att guida investerare i form av exempelvis fonder till hållbara verksamheter. Det mycket märkliga är att somliga fossilberoende länder vill rättfärdiga sitt fossilberoende genom att försöka lägga till fossilgas (under namnet “naturgas”) i denna taxonomi, för att ersätta kolkraft som har högre utsläpp än fossilgas. Det är ingen ursäkt med tanke på att fossilgas är ett fossilt bränsle som inte borde höra till framtidens energiförsörjning. Det minsta man kan begära är att fossilt ska inte ersättas med fossilt! Vad detta innebär är att EU kan begå ett historiskt misstag genom att rättfärdiga och bana väg för långtgående greenwashing, som kan få inverkan i dina och mina pensionsfonder och hela finansmarknaden. Sveriges regering måste säga ifrån mot dessa bakvända planer och göra allt i sin makt för att strypa fossilgasens framtid!

Att kvoten minskas till 50 000 ton!!! Att strömmingen kan fortplanta och återhämta sig!!! Så det inte blir ett dött hav!!!!! Att bevara kustnära fiskare längs kusten,så kunder och turism kan köpa fisk av en lokal yrkesfiskare!!!! Att surströmming inläggningar blir kvar så att man kan köpa surströmming,den som är så god,Norrlands dilekates!!!

Deklarationen om urfolks rättigheter antogs 2007 av Förenta Nationerna. I deklarationen sägs bland annat att urfolk har rätt att bli konsulterade, informerade och fatta beslut i frågor som berör dem och deras rättigheter, utan påtryckningar utifrån och att urfolk har rätt att bestämma vad som är bäst för dem och deras samhällen. Urfolket samerna måste också få råda över de här gruvplanerna. Laponias status som världsarv hotas. Samma renar som på somrarna betar i Sarek och Badjelánnda är de renar som också betar i och vid det planerade gruvområdet. Renarna och renskötseln i Laponia var en lika viktig del som naturvärdena för att Laponia alls kunde bli världsarv. UNESCO anser att gruvan i stor grad kommer påverka världsarvet. Laponias status som världsarv kan mycket väl komma att upphöra om gruvan blir verklighet. Byn Björkholmen, som ligger knappt två kilometer från det planerade dagbrottet, tvingas att evakueras om gruvan kommer. Marker som byborna brukat i generationer blir då bortsprängda. Lokalbefolkningens försörjning av kött, fisk, örter, bär och svamp saboteras för all framtid och möjligheterna till rekreation i den enda kvarlämnade gammelskogen i området, på berglandet Roavvoajvve, spolieras. Jokkmokks trovärdighet som natur- och kulturkommun urholkas. Många av de idag återkommande jokkmokksbesökarna kommer troligen att hitta sig andra besöksmål. Gruvan riskerar att förgifta Lilla Lule älv, som är vattentäkt för Bodens och Luleås cirka 100 000 invånare . Om gruvans damm rämnar dras alla vattenkraftsdammar som finns nedströms med i översvämningen. Många människor riskerar att dö. Jokkmokks luftkvalité kommer att dramatiskt försämras. I den förhärskande västliga vinden kommer fina dammpartiklar att spridas två-tre mil från gruvområdet. Damm som hamnar i vattnet, i fiskarna, på lavar som renarna äter, på gräs, bär, örter och svampar. En 90-tons lastbil som var 90 sekund kör på kvikkjokksvägen (väg 805) ger ökat buller och ökar risken för olyckor för bofasta, stugägare, semesterfirare, turister, renar och annat vilt. De effekter på klimatet all denna dieselsdrivna trafik medför måste också beaktas. Mineraler är ändliga resurser. Det är egoistiskt och kortsynt att generationer som nu lever ska tömma det mesta som finns av kända malmkroppar. Istället för nya gruvor i gruvfria kommuner måste rejäla satsningar göras på att återvinna mineraler som redan är uppbrutna.

Genom att bidra till att skydda en kustnära skog med höga naturvärden och som är av riksintresse! Området är viktigt att bevara både för den biologiska mångfalden,det rika fågellivet,området är även mycket viktigt för flyttfåglar och är del av en spridningskorridor som riskerar att förstöras! Området är även viktigt för rekreation och friluftsliv!

Årsta växer så det knakar och naturmark försvinner i ett snabbt tempo (Långhalsvägen, Tavelsjövägen, m.fl.). Detta är en icke-reversibel utveckling där staden genom kortsiktiga beslut bygger bort långsiktiga ekosystemtjänster som annars under lång tid kommer finnas till för stadens invånare. Fakta: det går inte att upphandla naturskogar eller ekosystem i efterhand – de kan bara bevaras. Vi är fullt medvetna om att boendefrågan är högt upp på agendan för många av stadens politiker och det finns sannerligen mycket att säga om bostadsfrågan. Men har vi satt upp bostadsmål som ovillkorat tvingar fram exploatering av platser som dessa är det vår skyldighet att ifrågasätta, såväl målen som våra prioriteringar. Parkeringsplatser och lagerlokaler stirrar oss i ansiktet när vi sitter i kollektivtrafiken. Vill vi verkligen det här? Hur prioriterar vi egentligen? År 2018 (innan pandemin!) noterade Stockholms län för första gången på 15 år ett negativt flyttnetto. År 2020 slogs ett nytt rekord, -8 495 invånare nettoutflyttar från Stockholms kommun, och trenden är särskilt stark i familjebildande ålder (4). Urbanisering möts av ruralisering i digitaliseringens spår. För politiker som oroar sig över dessa siffror kan det vara värt att fundera över Årstaskogens roll i att undvika utflyttning av människor i familjebildande ålder. Oaktat ovanstående uppger Exploateringskontoret att det redan nu (feb 2022) planeras 15 895 nya bostäder (motsvarande ca 31 790 personer) i Årsta och till skogen närliggande stadsdelar Östberga (bl.a. Årstafältet), Västberga Västra och Liljeholmen (5). Besökstrycket på skogen kommer öka drastiskt under kommande år. I en tid av mer utmanande klimat fyller stadsnära skogar en allt viktigare funktion. De fungerar som temperatur- och fuktreglerare vid värmeböljor, agerar buffert vid skyfall och renar grundvatten (innan det rinner ut i den redan förorenade Årstaviken) (6). Stockholm har ambitionen att vara en modern smart stad och låt oss då vara tydliga – det smartaste och modernaste man kan göra det tjugoförsta århundradet är att vårda de kvarvarande naturområden och ekosystem som finns. Ett ändrat beslut som innebär att ädellövskogen inte exploateras utan får förbli orörd, skulle bidra till Stockholms stad möjligheter att leva upp till den s k 3-30-300-regeln, där staden blir mer motståndskraftig både mot nuvarande och kommande klimatförändringar, samt förbättrar hälsan för stockholmarna. I nuläget har Stockholm en hel del att jobba på bl.a. när det gäller krontäckning där staden endast når upp till 21 % av de rekommenderade 30 procenten (7). Att exploatera ädellövskogen skulle tillsammans med övrigt naggande på naturmark minska denna andel ytterligare. Vi menar att staden riskerar att hamna i otakt med sin samtid. Det går inte att motivera avverkning av skogar som både agerar kolsänkor och har höga naturvärden genom att hänvisa till att de fastigheter man bygger är klimatsmarta. Det är en argumentation som är oärlig eller i bästa fall okunnig. Sist, staden har inte bara ett ansvar för de människor som bor i den utan också ett ansvar för alla växter och djur som precis som vi ser detta som sitt hem. Dessa arter trycks mer och mer tillbaka samtidigt som de spridningskorridorer de använder för att förflytta sig försvinner. Över 70 träd har avverkats eller kommer avverkas i närområdet pga exploateringarna vid Tavelsjövägen, Långhalsvägen/Kolsnarsvägen samt expansionen av seniorboendet vid Årstavägen (10, 11, 12). Därutöver har det i Årsta under senaste tre åren tvingats att fällas över hundra almar till följd av almsjukan (8, 9). Kompensatoriska åtgärder på andra platser hjälper inte ekosystemet här och vi eftersöker en helhetssyn snarare än att bedöma varje projekt för sig. - - - - - - - - - - - - - - - - Referenser: (1) Exploateringskontoret Stockholms stad, Naturmiljöutredning norra Årsta, 2020-07-06 Granskningsversion 2, Framställt av: Ekologigruppen AB, Stockholms stadsbyggnadskontor, 2021-04-01, Dnr 2020-04418 https://drive.google.com/file/d/1XL6HY6YjjqGg3dTo9S4TeFgkhDyDV9Kk/view?usp=sharing (2) Kulturarv Stockholm, Stockholm, https://www.kulturarvstockholm.se/kulturmiljo/dammar/dammar-kommunvis/stockholm/ [hämtad 2022-03-20] (3) Exploateringskontoret, Tjänsteutlåtande Dnr E2020-04768 2020-11-10 https://insynsverige.se/documentHandler.ashx?did=1995576 [hämtad 2022-03-20] (4) Dagens Industri, Fler flyttar från Stockholm – hit går flyttlassen, https://www.di.se/nyheter/fler-flyttar-fran-stockholm-hit-gar-flyttlassen/#:~:text=F%C3%B6r%20tredje%20%C3%A5ret%20i%20rad,och%20p%C3%A5%20andra%20plats%20Uppsala [hämtad 2022-03-20] (5) E-post Marija Pavlovic, Projektledare Exploateringskontoret Projektutveckling Söderort, https://drive.google.com/file/d/1ysMJa86umUuhH0sKx5gD6y2rU6Hhttwb/view?usp=sharing (6) IPCC WGII Sixth Assessment Report. Climate Change 2022: Impact, Adaptation, and Vulnerability, Kap. 6, s. 57–63. (7) DN Debatt. ”Fler träd behövs i städer när somrarna blir varmare”, Dagens Nyheter 2021-12-31, https://www.dn.se/debatt/fler-trad-behovs-i-stader-nar-somrarna-blir-varmare/ [hämtad 2022-03-20]. (8) Pdf från Enskede-Årsta-Vantörs stadsdelsförvaltning, ”Årstaskogen almsjuka almar 2021-11-17 reservat”, https://drive.google.com/file/d/1bgoSxOt8J_wxBJmp0NFhDX82yhpOL6sZ/view?usp=sharing (9) Pdf från Trafikkontoret: ”Almfällningar 2011-2021 EÅV & HÄG-LIH”, https://drive.google.com/file/d/10_TRn3CcWavHTI1u-p1MLWRRvCpO169R/view?usp=sharing (10) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Siljan 5 m fl, Plankarta laga kraft Dp 2017-06795-54 (11) Stockholms stadsbyggnadskontor, Detaljplan för del av fastigheten Årsta 1:1 vid kv Tvären, Plankarta laga kraft, Dp 2013-00468-54 (12) Stockholms stadsbyggnadskontor, Samrådshandling Förslag, Detaljplan för fastigheten Ånn 7 m.fl., Plankarta, S-Dp 2017-15931-54

Sveriges största vindkraftpark planeras i Östersjön. Placerad ca 55 kilometer öster om Sandhamn går de bokstavligt talat inte att se från land med blotta ögat. Nu vill Moderaterna i Stockholm ändå sätta stopp för projektet. Partiet har anammat en populistisk hållning i frågan där man tror att man ska kunna få röster från båtägare och skärgårdsbesökare (som man mer eller mindre försöker lura att vindkraftparken alls kommer påverka). Problemet är att Moderaterna styr Stockholm - och troligen kommer att fortsätta göra det även efter valet 2022. Det innebär att de kan sätta käppar i hjulet för en enorm satsning på förnyelsebar energi - som kommer att producera lika mycket el som ett kärnkraftverk. Vi måste visa att vi är många som vill se att projektet genomförs - och att Sverige fortsätter att bygga ut sol- och vindkraft. Blir vi tillräckligt många kommer det mediala intresset öka - och då kommer man även granska Moderaternas faktafel som man nu försöker sälja till skärgårdsbor och båtfolk.

Därför att tillsammns är man starka. En mus som ryter gör sällan någon skillnad medan många rytande möss kan åstadkomme en hel del. Gemensam press på makthavarna

Följande punkter vill jag adressera: 🌍 1. Effektivisering; det är fruktansvärt onödigt att så mycket plats i soppåsar tas upp av matavfall, som endast belastar systemet. Och det är mycket plats sammantaget bara i ett hyreshus, för att inte tala om hela kvarteret, eller hela stan! 🥶 Och tänk även på transport, avfallshantering m.m 2. Ekologi; det finns så mycket användning för detta avfall och en fantastisk produkt som belöning -nåt som vi alla kunde behöva lite då och då! 🎍🌱🌿🌺💐🌸 3. Gemenskap; folk i kvarteret får något positivt att samlas kring och en mötesplats för liktänkande skapas -Nice! 👍🏻 4. Enkelhet; Detta är GRATIS nästintill. Kostar inget, behövs bara en liten plats och en säck med jord bredvid. Och när man ändå är och slänger plast/glas/kartong så tar man liksom med sig fruktskal&morotsknopparna med. Vips! 5. Detta passar i tiden och med vårt arbete att faktiskt återvinna, göra bättre, tänka på naturen och spara in! Vi måste ta hand om vår jord, och göra vårt bästa för att faktiskt lyckas med denna katastrofala sophantering som vi trots allt här, även vi som mer eller mindre ligger i framkant. Så sjukt att vi inte har en sortering för komposterbart som ligger och gottar till sig till vår fördell! Jag tycker vi behöver det här. Och tänk att detta kunde kombineras med t.ex hundägarens bajsupplockning -skippa plastpåsar och använd en spade, bara rätt i komposten bara! En jäkla massa plast och trista sopkorgar fyllda med skit som vi slipper -dag efter dag! Fy! Dags att vi slutar tramsa med fulingar och saker som inte är hållbara och gör något faktiskt&praktiskt i kvarteret som faktiskt gör skillnad! WHO'S WITH ME? 🌊

Rödkullen, som är en del av Ullådalen, ligger nära Åre by och är ett viktigt område för kommunens invånare när det gäller friluftsliv i vardagen. Tillgången till tätortsnära, storslagen natur som Ullådalen är ovanlig och gör Åre till en unik plats. Ullådalen står för livskvalitet och en plats för andrum för oss som bor här. Ullådalen är en stor del av Åres varumärke och en viktig plats även för våra gäster. Tätortsnära natur är viktig för den hållbara utvecklingen av ett område, en utveckling som långsiktigt tar hänsyn till ekonomi, människor och natur, vilket slås fast i riksdagens handlingsplan för Agenda 2030. Den splittring av naturen som kommer att ske om Ullådalen bebyggs påverkar upplevelsen av naturen. Upplevelsen av ett sammanhängande naturområde som är tillgängligt för alla lyfts alltmer fram som en viktig faktor för människors välbefinnande i vardagen. Splittringen av naturmiljöer är också ett av de största hoten mot biologisk mångfald, då dessa skapar barriärer i naturen. Barriärerna gör det svårt för arter att sprida sig, medan större sammanhängande områden gynnar fler naturtyper och därmed också fler arter. Miljökonsekvenserna av byggprojektet är omfattande och hotade arter i området kommer att försvinna i takt med att naturen försvinner för att göra plats för byggnader och parkeringar. I Rödkullen och Ullådalen finns områden med höga naturvärden, bland annat områden med äldre träd och död ved. Dessa behövs för den biologiska mångfalden och för naturupplevelsen, och dessa områden riskerar att minska eller helt försvinna om en exploatering av området tillåts ske. Åre klassades så sent som i höstas som ett högriskområde för skred och ras med riksintresse, och i MKBn (Miljökonsekvensbeskrivningen) framgår att terrängen i Rödkullen till stora delar är brant och instabil. En exploatering i Rödkullen och Ullådalen ökar andelen konstgjorda, hårda ytor, något som man vet ökar risken för ras, skred och slamströmmar. Om dessa drar med sig gårdar och hus i framtiden, är det inte första gången i Åres historia som detta sker. Bara i området nedströms projektet har det dokumenterats flera stora skred på 1940- och 1960-talet där ett oroväckande djupt begravt lerlager bidragit. Ett jordras eller skred i Ullådalen leder med största sannolikhet till att åar och bäckar drar med sig stora mängder jord ut i sjön. I Ullån och Åresjön finns idag arter och naturtyper som är särskilt skyddsvärda ur ett europeiskt perspektiv, så kallade Natura 2000-områden. MKBn påvisar en stor negativ påverkan på rennäringen genom att exploateringen i delar planeras på mark inom riksintresset för denna näringsgren. Rennäringen i Kalls sameby är redan ansträngd p.g.a. exploateringen inom deras renbetesområde. Åre är känt för sin stora andel turism och vi är många som har flyttat till denna fantastiska plats för att vi en gång var här som turister. Besöksnäringen är och kommer att fortsätta vara viktig för Åre, men det finns allt fler höjda röster för att Åre, redan nu, är drabbat av överturism. Överturism innebär att själva platsen tappar sitt värde på grund av turismen, och lyfts alltmer fram av besöksnäringen som ett ökande problem. I Rödkullen planeras för ytterligare 7200 bäddar, samtidigt som Åres skidsystem redan i dag belastas hårt av långa liftköer och en otillfredsställande skidupplevelse under högsäsong. Det finns idag inte en plan för hur skidsystemet som Skistar driver ska hantera ytterligare 7200 gäster. MKBn påvisar också problem som rör ökad trafik i redan hårt belastade områden. Det finns även en oro för vad som händer med avloppsvattnet då reningsverket redan idag pressas hårt under högsäsong. Kapaciteten i avloppssystemet upp till området utreds idag och kan behöva bytas. Kostnaderna för en förbättring av avloppssystemet har vid tidigare projekt inte följt praxis och betalts av exploatören, utan har istället landat på kommunen, det vill säga kommunens invånare. Det saknas idag underlag som bekräftar de projektpositiva påståendena från politiskt håll. Vi efterlyser fortfarande underlag kring hur mycket intäkter projekt Rödkullen ger kommunen. I media fick vi även höra att “Åre riskerar att hamna i en negativ spiral” om projektet stoppas, men det saknas underlag som bekräftar varför ett bevarande av Ullådalen skulle få så allvarliga konsekvenser. Politikernas beskrivning av projektet känns väldigt onyanserad, för vi ser hur Åre blomstrar, och så länge vi kan fortsätta erbjuda storslagen fjällnatur utanför dörren och samtidigt skapa ännu fler året runt arbeten, så kommer Åre sannolikt fortsätta att blomstra. Det är utom allt tvivel att ett godkännande av projektet ger oåterkalleliga konsekvenser för naturen, rennäringen och oss människor. Vi vill be Åres folkvalda att ta hänsyn till projektets påverkan ur ett långsiktigt hållbart perspektiv. Så, skriv under och låt oss stoppa projekt Rödkullen och bevara Ullådalen.

Att vistas i naturen är bra för hälsan! Vi är många som går, motionerar, plockar svamp/bär, rastar hundar och allt annat som går att göra i en skog. Barnen bygger kojor och leker. Vi kommuninvånare på den här sidan Märsta förlorar "vår" fristad. Djuren förlorar sina hem och den biologiska mångfalden förlorar mest av alla.

Tvåtaktsmotorerna på en fossil lövblås spyr ut en tredjedel av bränslet rakt ut i luften. Ljudet kan komma upp till 112 decibel, vilket kan ge öronskador på fem minuter. 100 amerikanska städer har redan förbjudit otyget. Det finns redan eldrivna lövblåsar som inte låter mer än en dammsugare. Och det finns faktiskt gamla hederliga räfsor för hemmabruk. Lästips från DN vetenskap: https://www.dn.se/vetenskap/lovblasaren-ett-ikoniskt-exempel-pa-onodig-grunka/